kalmar slott
splash

Post Scriptum

Christer Strömholm (1918-2002) är en av vår tids mest betydelsefulla svenska fotografer. Nu visas hans utställning Post Scriptum på Kalmar Slott. Utställningen är en omfattande retrospektiv över Christer Strömholms konstnärskap med både klassiska och aldrig tidigare visade fotografier.

4 juni – 2 november 2014, Förbrända salen

Christer Strömholm studerade måleri på 40-talet hos Isaac Grünewald och Otte Sköld. Han var frivillig under andra världskriget och deltog i den norska motståndsrörelsen. Efter kriget sökte sig Strömholm till Paris, där upptäckte han att fotografin var det uttryckssätt han sökte. Det var i Paris som han senare lärde känna de transsexuella runt Place Blanche. Strömholms bildserie om dem, Vännerna på Place Blanche (1959 -1968) anses vara hans mest banbrytande. Nattfåglarna, som de transsexuella kallades, blev Strömholms nära vänner. Bilderna är en personlig skildring av deras liv och de belyser nu liksom då rätten till ett eget liv och identitet.

Strömholm arbetade så gott som endast med svartvit fotografi och med ständigt återkommande teman som döden, livet, det privata och vännerna. Hans fotografier kan delas in tematiskt i Dödsbilder (1954-1964), Privata bilder (1974-1982), tecken och spår (1982-1993) och Golgata (1993-1996). Under senare delen av sitt konstnärskap blir Strömholms bilder mer lika collage, där han sätter samman upphittade föremål och arbetar med polaroidfilm. Bilderna blir mer abstrakta och likt stilleben. Med utgångsläge i bilden snarare än tekniken förändrade Christer synen och förhållningssättet inom svensk fotografi. Fotografen skulle framhäva det subjektiva i fotografiet och lyfta fram sig själv som en del av bilden.

1962 startade Strömholm Fotoskolan tillsammans med Tor–Ivan Odulf. Skolan var banbrytande och metoderna var annorlunda; det var bilden och inte tekniken som var central. Christer Strömholm myntade begrepp som ”det befintliga ljuset” och ”personligt ansvar” och hans teorier förändrade synen och förhållningssättet inom svensk fotografi. När skolan upphörde 1974 hade över 1200 elever utbildats, varav många idag räknas till Skandinaviens främsta fotografer.

Strömholms första utställning var Till minnet av mig själv på NK i Stockholm 1965. 1966 gör han utställningen Dödsbilder och sedan tar det tolv år innan han 1978 ställer ut igen, då på galleri Camera Obscura med serien Privata bilder. 1967 ger Strömholm ut boken Poste Restante vars titel reflekterar hans egna kringflackande liv. Hans stora genombrott kom med utställningen 9 sekunder av mitt liv på Moderna Museet 1986. Efter denna följde ett flertal utställningar världen över. 1993 utnämndes Christer Strömholm till professor i fotografi och 1997 tilldelades han Hasselbladspriset. Hans verk finns på flertalet museer världen över, så som MoMA, Metropolitan och ICP i New York och Centre Pompidou i Paris. Något innan Strömholms bortgång den 11 januari 2002 skriver den franska dagstidningen Le Monde en stor artikel om hans livsverk och han benämns som ”Le Grand Suedois” (Den store svensken).

Curatorer:  Joakim Strömholm & Maria Patomella i samarbete med Jakob Strömholm

Utställningen är producerad av Fotografiska i samarbete med Strömholm Estate.

{exp:automatee:pseudo_cron}